jobbångest?

Det märks att det närmar sig jobb.....tankarna börjar röra på sig och man börjar mentalt att förbereda sig för vad som komma ska. Lovet har ju präglats av sjukdom och åter sjukdom för vår familj men om man ska leta efter något som varit positivt så är det att jag har hunnit vara tillsammans med mina barn. Verkligen bara vara.........och mysa tillsammans ofta framför en sprakande brasa och i bara mässingen (heter det så?) Vi har gått i sovkläder till sent på dagen och inte har det bekommit oss heller.....Frisyr vad är det? Vi har i stort sett tagit dagen som den kommit. På så sätt kan man säga att vi har slappnat av ordentligt.....och det är nog just precis det jag behöver skulle jag tro. MEN nu är det slut med det och jobbångesten börjar göra sig gällande.....skulle ha varit skönt med en veckas ledighet extra....om man får drömma!